Ett urval av bilder i färg från tidigare Arosiana.
Klicka på en bild för att komma till bildspel.
Använd Esc för att avsluta bildspel.
Innehåll 1-2019
Forum – Kerstin Andersson
Gästgivaregårdar och skjutsväsende, sid 4
Ortnamn, sid 8
Bildsidan
Spara eller inte spara, sid 14
Paret Lewenhaupt på Carlslund, sid 18
Boktips, sid 21
Verksamhetsberättelse & årsmöte
Program
SIDAN 4: Gästgivaregårdar och skjutsväsende
De gästgiverier som låg utefter vägen Stockholm-Västerås-Örebro hade stor trafik, kanske 12-15 hästar per dygn. Andra var små, vissa hade inga hållhästar alls, utan endast hästar att kalla in vid behov.
Text: Elisabeth Torsner
SIDAN 8: Ortnamn
Ortnamn har nog funnits sedan vi människor började tala. Så idag när jag färdas runt om i Sverige så reser jag genom många olika tidsepoker, olika naturförhållanden, olika namnbruk och jag blir mer uppmärksam på vår gamla historia.
Text: Gunilla Jonsson-Ermedahl
SIDAN 14: Spara eller inte spara
I Hallstahammar finns WestmannaArvet, Västmanlands läns museums stora föremåls- och fotomagasin. Här förvaras inte mindre än 64 000 föremål och 1 miljon bilder
Text: Susanne Cassé
SIDAN 18: Paret Lewenhaupt på Carlslund
I mitten av 1800-talet skedde stora förändringar i samhälle och kyrka. Gustaf Lewenhaupt (1791-1873) och Eva Lewenhaupt född Cronstedt (1797-1877) var sedan 1840-talet gripna av folkväckelsen som drog fram i vårt land.
Text: Gunnar Kärrbom
SIDAN 21: Boktips
Titel: Irsta socken – tradition och förnyelse
Sven Olby har varit engagerad i tillblivelsen av boken om Irsta socken. Irsta socken i Västmanlands län har en bebyggelse-historia som sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden. Från 1200-talet och fram till vår tid finns bevarade handlingar om de människor som bott och verkat här.
Boken (365 sidor) kostar 250 kronor och kan beställas av Sven Olby, Tel. 0761091184 eller sven.olby@gmail.com
Innehåll 2-2019
Amerika-emigrationen
Presumtiva emigranter hade knapphändig känne-dom om Amerika och alla praktiska detaljer inför en resa över Atlanten. Varför emigrerade så många och hur gick det till rent praktiskt? På vilka grunder fattade människorna beslutet att emigrera?
Text: Kerstin och Simeon Andersson
Den gamla bilden
Soldater på övning vid Västerås Regementes övnings-fält i Salbohed 1905. Andre man från höger i övre raden är Ture Olsson. Det är ledtråden som blyertsskriften på bilden förmedlat till framtiden.
Text: Börje Öhrling
Aina Wifalk och rollatorn
Aina Wifalk, som själv led av svår värk och ett besvärande handikapp, tog med fantasi och sunt förnuft fram en modell av den moderna rollatorn och startade produktion av den.
Text: Kerstin Rännar
De emigrerade till Nya Zeeland
Kontakter som kommer via DNA-topsning öppnar nya perspektiv på den svenska utvandringen. En topsad familjemedlem vars far är född i norra Skåne fick träffar från Nya Zeeland.
Text: Börje Öhrling
Mordet på Johan Ljung
Denna historia börjar med en notering i Västerås domkyrko-församlings dödbok den 15 augusti 1843. Där står: Johan Gustaf Ljung 36 år, brandvakt. Våldsamt behandlad den 14 augusti av f.d. skräddar-gesällen Gustaf Hellström, dog han genom följderna därav. Mord!
Text: Johan Skogby
Brandförsäkringshandlingar – en guldgruva
Gustav III grundade år 1782 Allmänna Brandförsäkringsfonden för dessa behov. För att veta hur stor ersättningen som skulle utbetalas efter en brand krävdes en nedtecknad beskrivning av fastigheten. Brandförsäkringarna har detaljerade beskrivningar av husen, byggnadsår och uppgifter om ägare. Brandförsäkringshandlingar är en bra källa för att få en bild av hur släkten levde på sina gårdar och i sina hus.
Text: Kerstin Andersson
Gertrud Borelius – prästfrun i Ramnäs
Detta är berättelsen om Gertrud Borelius och Gustaf Erik Hyltén-Cavallius, personer som utmanade vedertagna normer för att förändra samhället. Långt innan dagens sociala medier vårdade dåtidens skrivkunniga sina familjerelationer via brev. Den stora brevsamlingen berättar om händelserika liv som utspelades i skenet av några av de mest dramatiska händelserna i Europas moderna historia.
Text: Ingemar Borelius
Kryckeståt
Brudparsuppvaktning är en folklig uppvaktning som sker till brudparet i anslutning till bröllopet antingen kort före bröllopet eller i anslutning till bröllopsfesten.
Innehåll 3-2019
Forum …………………………………………..3
Erik Hahr ……………………………………….4
Boktips RoseMarie Sjöberg ………………….8
Varför släktforskar du, Helena Bure Wijk? ….9
Minnesstenen på Viksäng …………………….10
Bildsidan …………………………………………12
Rapport från riksstämman …………………….13
Sju verktyg för din DNA-släktforskning ………14
Drottning Kristina ……………………………….16
Svenskarna och deras kyrkor …………………19
Alla dessa präster ………………………………19
Vem var Solveig? ……………………………….20
Studiebesök på Västerås polismuseum ……..22
Kvarteret Ida …………………………………….23
Program …………………………………………24